Jobbar med ett bokprojekt. Ska bli en ganska klassisk barnsaga. Nu sitter jag och storyboardar lite råa skisser till kommande bilder. 

Nu får det räcka med tid för denna. En drös med berusade, berusade drakar på inkommande till Norge

Okej, nu ni är det snart dags att skeppa iväg denna i riktning mot Norge. Lite finlir kvar och så ska oljan torka ordentligt. Sedan hoppas jag att tavlan ska få ett hem hos Lise Myhre, Nemis skapare. Väldigt nervöst denna gång, hennes åsikt skulle betyda mycket men vi får se vad som händer. 

Dregen gillade tavlan jag gjorde! 
Känner mig otoligt glad här

Det här tavlan går långsamt och mycket försiktigt framåt. Utkast - ändra utkast. Test - måla över test. Upprepa, upprepa, upprepa. Jag är väldigt petig när jag jobbar med olja. Jo ,jag vet, tavlorna är kladdiga och klumpiga men jag kan lova att varje kladd och klump sitter med millimeterprecision. Varför då? För att jag kan. Det är det roliga med olja, det går att ändra i oändlighet. Nackdelen är densamma, det går och ändra i oändlighet så det är också det jag gör.

Blev konstig belysning här. Tavlan är ytterst grön, inte blå. 

Ibland är man övertygad om att det helt enkelt inte går att misslyckas. Sedan sätter jag mig framför duken och varpå allt går åt helsike, gång på gång på gång... Jag jobbar just nu med att få till min tredje tavla i serien Image for an Image och denna var svårare än jag trott. Jag trodde Dregentavlan skulle vara svårast men den kom av sig själv när jag väl började med den. Nu står jag framför Die Mauer av svårförklarade anledningar. Tror att jag försöker lite väl mycket denna gång.

Note to self - gör inte tavlor åt andra konstnärssjälar. 

Jaja, nu har jag i alla fall kommit så långt att jag insett att akryl inte håller för detta och plockat fram oljan igen. Känns mycket bättre. Sedan var det där med att låta oljan torka också. Gräset utanför växer snabbare än oljan sätter sig i gråvädret. 

Mannen behöver knappast någon närmare presentation men för ordningens skull så är han alltså en alldeles livs levande hårdrocksikon i det lilla landet Sverige. Han är gitarrist i Backyard Babies och tidigare i nu nerlagda Hellacopters. Har du inte hört musiken (bot och bättring rekommenderas) har du garanterat sett honom ändå. Han har en förmåga poppa upp i diverse tidningar och tv-program. Det jag gillar med honom, utöver musiken, är att han är tämligen prestigelös och har en rejäl dos humor. Han kräver inte en massa som kändis utan kan haka på det mesta bara det verkar kul. Det behöver inte handla om just musik utan han brukar istället gå igång på när någon visar ett brinnande intresse för något. Ett mycket sympatiskt drag, i mina ögon. Dregen fjuttar inte, han gör allt till 100%. 

Jag fjuttade inte med färg när jag gjorde denna. Många lager akryl blev det. Jag har jobbat med palettkniv, fingrar och naglar för att få till rätt struktur (mina tavlor är sällan kompletta utan att jag brutit någon nagel). Också i denna tavla arbetade jag med att försöka gestalta tankar och idéer. Dregen är en mångkonstnär som med som håller sig trogen rocken i allt han tar sig för. Han sprider hårdrock och humor och i ett jäkla tempo. Det ville jag få med. Det här ska absolut inte tolkas som ett porträtt, det här är min känsla av Dregen.